Kommer inte att berätta för någon om du inte vill.

Det handlar inte om det.
det handlar om att jag inte vågar säga att du är min.
 
så många gånger förut har jag kännt den dära pirrande känslan när man får ett sms.
det där lugnet som infinner sig när jag ligger i din famn.
den där lyckan som sprider sig i kroppen när du håller min hand.
belåtenheten när du sätter dina läppar mot min panna.
när du viskar fina saker, när du låter dina fingrar vandra längs min ryggrad.
 
för att allt sen ska försvinna snabbare än det kom.
jag är inte redo för att börja om igen.
jag vill ta det här i min takt och om du inte vill följa min takt så får du följa nån annan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback