jag räknar dagar som blir till år.

så satt jag där igen, på samma plats.
lika förtvivlad och ångerfull som alltid.
undrar varför jag gjorde som jag gjorde.
lika förvirrad som jag var innan.
spy i påsar och bli lagad av okända människor.
känna sig liten och obetydlig.
samtidigt som jag vet att dom dömmer mej.
 
sitta och se sina föräldrar bita ihop för att inte bryta ihop.
le och fråga om jag vill ha mer vatten, bara för att kunna slippa se en liten stund.
göra mina anhöriga besvikna och ledsna.
inta kunna ha mod nog att be om hjälp i tid.
ljuga folk rakt upp i ansiktet bara för att hålla skenet uppe.
 
att inte inse hur allvarliga sina egna problem är, det är det allvarligaste i psykisk ohälsa.
 

by the power vested in me, i now pronounce you deleted from my mind.

 

Truth is everybody is going to hurt you, you just gotta find the ones worth suffering for.

 
så mycket prat once again "jag kommer alltid vara därför dej, jag lämnar dej aldrig, jag står alltid vid din sida"
men, nej.
va skönt för dej att du blockat mej överallt, hoppas det känns bra för dej.
hoppas det känns bra för dej att svika dej själv och dina löften du som alltid stod vid dina ord.
tog du till sådanna fantastiska ord bara för att framkalla lite känslor, så att du skulle få kunna känna igen om så bara för en liten stund?
var jag bara ett försök i ditt liv för att testa dej själv?
 
jag sa från början att jag är konstig.
jag sa från första början att jag är för mycket för dej.
och du sa att du skulle stå ut med allt i världen för mej.
du stod inte ut med någonting..
hoppas det känns bra.
 
du lyckades nästan övertyga mej om att du inte var som alla andra.
hur kan det vara så svårt för dej att säga "förlåt, jag gick för långt.."
hur kan det vara så svårt för dej att svälja din stolthet och gå vidare på ett bra sätt?
var du tvungen att göra mej ledsen och tala om för mej hur ologisk jag är?
ena studen sa du att jag var den som fick dej att må bäst i världen.
att jag var den enda som lyckades få dej att känna någonting.
att jag var värd att kämpa för varje dag..
tydligen inte, tydligen så låter jag dej inte ens vara dej själv.
tydligen så gör jag dej ledsen genom att vara ärlig.
 
och vet du vad det värsta är?
att du inte ens kunde ta upp din jävla telefon och ringa mej.
du kunde inte ens ringa mej och förklara hur besviken och ledsen du är.
så som jag gjort v a r e n d a gång det uppstått en osämja mellan oss.
du kunde inte ens göra det för mej, inte ens det...
du kunde inte ens "bryta kontakten" på ett normalt jävla sätt?
utan du blockerar mej och tar bort mej från sidor på nätet?!
är det ditt sätt att gå vidare så fine, men snälla, grundlura inte någon igen.
det tjänar du inte på i längen.
säg inte till någon tjej att hon är speciell utan att mena det, det blir bara jobbigt för båda.
 
och du, snälla snälla söta rara du sluta ge "svar på tal" blogg inlägg? 
ta du och ring mej istället om du vill diskutera någonting angånge oss.
 
Nobody said it would be easy, they just promised it would be worth it.
 
 
 

Nice guys dont finish last.

jag vill att du ska vara den du är.
jag vill att du ska bete dej så som du alltid gjort mot mej och sluta fokusera på att bara försöka rädda mej.
att acceptera mej för den jag är och tycka om mej för den du lärde känna innan du visste.
vill inte ha en vägg att luta mej mot jag vill ha en bättre/sämre hälft som ställer upp för mej.
 
jag orkar inte kämpa för att få tillbaka bilden av dej så som jag såg dej förut.
du är en annan person i mina ögon nu.. 
kommer du ihåg när jag sa till dej att jag flyr så fort jag hittar brister i folk jag tycker om.
det här är din brist, du bryr dej för mycket.
ja jag är sjuk i huvudet.
 

monday morning misery

har så mycket saker jag vill få ur min hjärna men det är kaos.
 
jag är arg på dej för att du tror att du vet bäst.
jag är arg för att du tror att du vet vem jag är innan du känner mej.
du gör mej arg för att du vill försöka hjälpa mej när jag inte vill ha din hjälp.
det gör mej irriterad att du tror att du kan klara det bara för att du hjälpt andra förut.
 
jag är inte som alla andra du någonsin hjälpt.
det är så mycket jag inte säger till dej, som jag inte säger till någon.
och där av så vet jag att jag inte kan få hjälp just nu,
för att jag inte är ärlig mot mej själv.
 
jag förstår inte allas fixering vid att försöka laga mej.
jag förstår inte varför alla alltid ska tro att dom kan fixa mej.
 
lämna mej i fred.
jag är inte en sån som krälar tillbaka till folk så sluta hoppas.
sluta förvänta dej saker som är ouppnåeliga.
 
 
Forgive, sounds good.
Forget, I'm not sure I could.
They say time heals everything.
But I'm still waiting.

I'm through with doubt.
There's nothing left for me to figure out.
I've paid a price, and I'll keep paying.

I'm not ready to make nice
I'm not ready to back down
I'm still mad as hell and I don't have time
To go round and round and round

It's too late to make it right
I probably wouldn't if I could
Cause I'm mad as hell, can't bring myself
To do what it is you think I should

I know you said
"Can't you just get over it?"
It turned my whole world around
And I kinda like it

I made my bed and I sleep like a baby
With no regrets and I don't mind sayin'
It's a sad, sad story when a mother will teach her
Daughter that she ought to hate a perfect stranger

And how in the world can the words that I said
Send somebody so over the edge
That they'd write me a letter sayin' that I better
Shut up and sing or my life will be over

I'm not ready to make nice
I'm not ready to back down
I'm still mad as hell and I don't have time
To go round and round and round

It's too late to make it right
I probably wouldn't if I could
?Cause I'm mad as hell, can't bring myself
To do what it is you think I should

I'm not ready to make nice
I'm not ready to back down
I'm still mad as hell and I don't have time
To go round and round and round

It's too late to make it right
I probably wouldn't if I could
?Cause I'm mad as hell, can't bring myself
To do what it is you think I should
What it is you think I should

Forgive, sounds good
Forget, I'm not sure I could
They say time heals everything
But I'm still waiting
 

räknar dagar tills det blir vår.

när man fyller år så är det standard med Malins farmors hembakade födelsedags tårta, det är enda gången på året man får äta den. Magiskt!
- åh, du, Karin, min farmors tårta...
tårarna rann sedan länge längs med mina kinder, jag hade precis kommit av tåget och åkt direkt till sjukhuset.
Jag hade fått beskedet bara några timmar innan om att det bara var en tidsfråga om hur länge till Malins kropp skulle orka slåss mot cancern.
jag ställde mej upp brevid Malin och höjde omedvetet rösten.
-Du! nu lyssnar du på mej Malin, du fyller år om två veckor, det är 14 dagar och du ska ta mej fan överleva i 14 dagar så att vi kan äta din farmors tårta! lyssnar du på mej?!"
men Malin lyssnade inte längre..
vi åt faktiskt tårta på Malins födelsedag, fast den smakade inte lika magiskt.
och Malin satt inte runt bordet och skrapade fatet med mej.
 

Kommer inte att berätta för någon om du inte vill.

Det handlar inte om det.
det handlar om att jag inte vågar säga att du är min.
 
så många gånger förut har jag kännt den dära pirrande känslan när man får ett sms.
det där lugnet som infinner sig när jag ligger i din famn.
den där lyckan som sprider sig i kroppen när du håller min hand.
belåtenheten när du sätter dina läppar mot min panna.
när du viskar fina saker, när du låter dina fingrar vandra längs min ryggrad.
 
för att allt sen ska försvinna snabbare än det kom.
jag är inte redo för att börja om igen.
jag vill ta det här i min takt och om du inte vill följa min takt så får du följa nån annan.

Those lines etched in your hands they're hardened and rough, like a road map of sorrow


jag har varit med om folk som ifrågasatt.
jag har träffat folk som har blivit arga.
jag har sett mina vänner bli ledsna.
jag har sett mina föräldrar få panik.
jag har gjort den jag älskade orolig.
jag har umgåts med folk inte inte förstått.
jag har haft umgänge med personer som äcklats.
jag har legat med folk som blivit förvånade.
jag har blivit uttittad och skrattad åt.
jag har blivit kallad svag och dum i huvudet.
jag har fått höra att det är fel och äckligt.
 
jag har aldrig någonsin talat om för någon "jag skär mej"
jag har nämnt för folk i perioder att "jag är självdestruktiv" 
det ligger nått väldigt fult i att säga att man gör sig själv illa.
på något sätt så verkar folk alltid tro att allt man vill ha är uppmärksamhet.
hade jag velat ha uppmärksamhet med min destruktivitet så hade jag skurit mej synligt.
jag hade gått i shorts året runt och visat upp vad jag gör mot mej själv.
well i dont, av den enkla anledningen att jag skäms.
jag skäms över mitt psykiska mående och jag vill inte att folk ska veta.
mina ärr och sår speglar det naknaste i mitt psyke, att jag inte kan ta hand om mej själv.
att jag inte klarar av att hantera mitt eget liv och ta vara på det jag har och målar allt svart.
det här är mitt sätt att kontrollera min ångest.
för att få tyst på allt surr i huvudet, för att sluta gråta och skaka.
för att kunna somna, för att känna någonting alls.. 
det är det värsta, när man har mått såpass dåligt en längre period så att man inte ens känner sig levande längre.
då letar man efter någonting "that makes me feel alive" att göra sig själv illa med flit får mej att känna.
oftast går jag bara runt i ett grått mellanting, utan glädje eller ilska, lycka eller förtvivlan.
jag har bara ett mellanting ett "okej" jag känner inte nån överdriven glädje, någonsin.
jag känner ingen ilska eller normala humörsvängningar, jag är bara på samma sida hela tiden.
när det stormar som mest i mitt huvud, när jag inte kan sitta still en sekund.
jag springer upp och ner utan att göra nått vettigt alls och det kaosar i huvudet.
för att hitta det där inre lugnet så hjälper det när jag gör mej illa.
jag vet inte riktigt hur jag ska avsluta det här för det är så, så mycket jag vill förklara.
jag vet egenligen inte vad förklaringen ska vara bra till, antagligen för mej själv.
 
 
city and colour - o' sister säger det alltid bättre än någonting annat..
"O' sister, 
What's wrong with your mind? 
You used to be, so strong and stable. 

My sister, What made you fall from grace? 
I'm sorry that I, was not there to catch you. 
What have the demons done?
What have the demons done with the luminous light, 
That once shined from your eyes? 
What makes you feel so alone? 
Is it the whispering ghosts, that you fear the most?

But the blackness in your heart won't last forever. 
I know it's tearing you apart, 
But it's a storm you can weather. 

O' sister, 
Those lines etched in your hands 
They're hardened and rough 
Like a road map of sorrow 

My sister, 
There is a sadness on your face. 
You're like a motherless child, whose longing for comfort. 

What's running through your veins, that's causing you such pain?
Does it have something to do, with the pills they gave to you?
What is eating at your soul? 
Was it the whispering ghost, that left you out in the cold?

But the blackness in your heart, won't, last forever. 
I know it's tearing you apart 
But it's a storm you can weather. 

Oooooh Oooooh Oooooh Oh 
O' sister, 
My sister."

keep your head up my only love

hur många andetag behöver man ta innan trycket släpper?
vill inte sova själv inatt, vill inte vakna upp 10 gånger bara för att se att du fortfarande inte är här.
vill att du ska vara här men jag vet att du inte kan.
jag saknar dej och ja jag tycker om dej.
thats a fact.
 

when our ways stop collide

vad är ni för kioskmogon som läser min ångest blogg egentligen? 
jag tycker nästan synd om er som sitter här och läser mitt whine dag in och dag ut.
kan ni inte ta och berätta vilka ni är så jag slipper göra min blogg privat igen? 
blir alltid så nojig när statestiken går upp utan att man gjort nått, så ni som läser min blogg.
ni kan väl.. skicka ett mail på facebook ,ett sms, kommentera här eller så vet jag! 
puzz
 
"you know you are over the one you loved when you see the person with someone new and just smile" 
 
 
 

my friends from New York i say hello, my friends from LA they dont know.

 So she ran away in her sleep. And dreamed of para-para-paradise..
 

jag önskar att jag kunde ta ett djupt andetag så blev allt lugnt, det funkar inte så.
jag försöker att andas lugnt och sitta rakt, inte hetsa upp mej i onödan och allt det dära.
det brukar sällan fungera.
jag förstår inte varför jag har såna problem med att be om hjälp.
det är inte fel att skicka ett sms "snälla kom hit jag klarar inte av att vara ensam ikväll, jag är rädd."
ändå, när jag skrivit smset och ska skicka iväg det så tar det emot.
helt plötsligt känns skicka-knappen så långt borta.. 
jag vill inte visa mej svag (svagare) för mina vänner.
dom har redan hjälpt mej så mycket under så många år.
kan jag kräva dom på mer?
orkar dom stå ut med mej då?
hur länge kan man vara bördan i ett förhållande utan att det tar slut..
 
alltid samma visa.
vaknar sent och känner redan då att dagen är förstörd.
ut med sixten, sitter vid teven, datorn och mobilen.
gör diverse nödvändiga grejer som att städa och sånt dära.
kommer på vid kvällen att jag kanske borde äta.
samlar kraft i en till två timmar bara för att orka göra nudlar.
går ut med sixten, sätter mej i soffan igen och multitaskar teknikverktygen.
sitter på olika onödiga sidor och gör inget vettigt alls.
klockan närmar sig sent och jag börjar känna mej orolig över att sova ensam.
försöker hitta någon att sova med, försöker hitta någon att vara med.
det är inte ofta man kan få hit någon mitt i natten och kan man det så, jaa.. 
då är det inte alltid sova-över-människor, tillfällig tillfredställelse innan helvetet börjar.
ångestduscha i timmar, klockan är snart morgon och jag har inte ens försökt sova än.
varvar ångestattacker med sms hit och dit till folk som inte förstår någonting...
folk skäller på mej för att jag "svarar segt" försök skriv sms själv när du skakar som en idiot, idiot!
 

fly away and please take the pain with you.

jag kommer ihåg när jag var liten och bröt armen. 
när dom skulle "knäcka armen rätt" så fick man gas för att inte komma ihåg smärtan.
det gör jag inte heller, jag kommer bara ihåg att det knackade och att mamma spydde.
 
nu till min fråga. 
varför finns inte sån gas receptfritt på apokteket.
tänk på bra det hade varit, ha en "glöm all smärta" inhalator i väskan.
 
jag vet, jag borde sluta tänka på saker med 40 graders feber.
 
 

sagor för barnen som är som du.

"försök att se ljust i tunneln slut"
problemet ligger nog i det att det är natt, då finns det inget ljus i nåt slut av nån jävla tunnel.
allt är lika förbannat jävla svart och svårt.
 
"kom hit, jag tar hand om dej"
nej, jag vill inte ha dina chipsflottiga fingrar på mina bröst.
fuck you.
 
"du kan prata med mej när du vill"
jag kan inte ringa dej klockan 3 på natten när jag gråter så mycket så jag inte får luft.
 
"jag ska få dej att må bra"
snälla, försök.. snälla?
 
så mycket tomma ord och falska förhoppningar så jag vill spy.
spy vill jag göra ändå för jag är ta mej fan sämst på att laga mat.
 

the moment you think about giving up think of the reason why you held on so long.

jag tänkte öppna mej om en sak som dom flesta av mina vänner redan vet om mej.
eller ja, dom vet ju inte allt men dom vet ju mycket.
jag kopierar från en konversation jag skrev till en vän.
 
till att börja med så har jag ju en sexdrift som heter duga. 
och blir mordisk om jag inte legat på 3-5 dagar.
m o r d i s k på riktigt.
och mitt psyke har och är inte alltid varit det stabilaste, så i perioder upp och ner i mitt liv så har jag använt sex som ett sätt att skada mej själv när min egen destruktivitet inte räckt till.
så istället för att skära mej osv så har jag helt enkelt låtit folk göra vad dom vill med min kropp i syfte att skada mej själv.
 
ibland när man mår psykiskt dåligt så kan det jobbigaste vara att inte veta varför man mår dåligt, inte riktigt kunna sätta fingret på vad det är just idag som får mej att gråta floder i sängen klockan 5 på eftermiddagen, då använder jag sex som ett sätt att framkalla nått att må dåligt över.
att skapa nått att vara ledsen för.
 
tex, ta hem någon för första gången och låta dej personen göra vad den vill med din kropp som att icensätta en våldtäkt i huvudet.. för att sedan kunna må dåligt över det, för att sitta i duschen i fosterställning och vara ledsen över hur äcklig du är istället.
ibland ligger jag och gråter samtidigt som jag har sex med folk får panikångest och blir okontaktbar.
då brukar dom gå hem.
ibland säger jag att jag tycker om fruktansvärt hårt sex bara för att jag vill att dom ska göra mej illa.
ibland struntar jag helt i hur dom ser ut, hur gammal dom är och vad dom har för civilstatus, allt handlar om mej.
 
 
 

när jag var liten och kunde dansa under träd.

jag var ett charmigt barn, med rött hår och massa fräknar.
 

om himlen plötsligt blev blekt grå skulle du kunna fortsätta ändå?

ibland tänker jag på dej som någonting som aldrig hänt på riktigt.
jag tänker att det bara var en dålig dröm och att jag snart är lugn igen.
det blir lättare att låtsas att allt känns okej nu då.
minsta lukt som påminner om dej, låt på radion, bilmodell.
allt det dära som är vardagliga minnes saker när en relation tagit slut, sliter mej itu.
får mej att inta fosterställning på golvet såfort jag stängt min ytterdörr.
 
"sagor för barnen som är som du"
fake it until you make it.
pretty girls dont cry.

Taking a chance in my life, Hoping you feel the same way as I do tonight.

tänk om man kunde känna sådär enkelt som alla andra verkar kunna.
om man kunde bli kär på ett trollslag och leva lycklig föralltid.
 
jag och mina känslor och tankar är så fruktansvärt veliga.
ena dagen kan jag tänka "jag ska nog ändå ta och satsa på honom"
och två dagar senare så känner jag att jag aldrig mer vill se människan i hela mitt liv.
 
jag hatar att jag är så svår och stängd med hur jag känner.
att jag aldrig berättar precis hur det känns när du lägger min hand i din.
 
jag tror att jag är rädd för att ge mej ut i det dära seriösa dejting livet.
nä jag vet faktiskt att jag är rädd för det.
rädd för att bli sårad igen.
att ge ut hela mitt hjärta till någon, vända in och ut på mej själv av kärlek.
och sen, inte få någonting tillbaka.. 
 
uppriktigt sagt, jag blir rörd till tårar när du talar om för mej hur fin du tycker att jag är.
det var bara det jag ville få sagt.
det är bara så svårt att säga to your face.. varför vet jag inte.
 

dont cry because its over, smile because it happened.

jag har nyss lärt mej att norge inte ligger så långt ifrån mej.
att det endast tar 2 timmar och 23 minuter från uddevalla till oslo.
och att det kostar 288 kr tur och retur.
 
i det priset så ingår faktiskt också en väldigt väldigt fin person.
en väldigt fin person som ger mej ett leende på läpparna.
 
jag tror jag gillar norge!
 
 
 
 
 

Side by side or miles apart, dear friends are always close to the heart

Imorgon händer det!!!

we dont care about the money money money

finaste älsklings sixten
enda pojken som någonsin kommer åt mitt hjärta på riktigt.
det spelar ingen roll hur många gånger du dregglar ner mina rena kläder.
eller hur många gånger du fiser så illa så alla mina vänner flyr från min lägenhet.
att du kostar en halv förmögenhet i försäkring och foder.
att du tar upp nästan all min lediga tid och hela min säng.
trots att du är ohyffsat och mest snarkar åt mina kärleksförklaringar.
så älskar jag dej ändå, mest i hela världen.
 
för du trösar alltid mitt brustna hjärta.
torkar mina tårar och lindrar min ångest.
får mej att känna mej trygg så fort dina rynkor är nära.
det finns ingen bättre känsla i hela världen än att se dina svans fifta innanför dörren.
och det finns inget bättre ljud i hela världen än dina snarkningar som får väggar att spricka.
 
 
 

kollapsar under månen

Det är en speciell känsla att sitta ensam på en fullsatt buss i mörkret när det regnar utanför och man jagar droppar på rutan med blicken.
jag ser ljuslykorna från bilar seglar förbi tillsammans med gatljusen, jag hör inga ljud runt mej jag hör bara min musik.
tankarna snurrar i mitt huvud om hur jag återigen kunde vara så blind.
självklart hade du flickvän, du var to-good-to-be-true!
frågan är hur du kunde med att ligga brevid mej i min säng, kolla mej i ögonen och säga att jag var finast i världen.
jag kan inte släppa att alla nätter du satte dina läppar mot mina så hade du en person som trodde du var någon annanstans.
jag har gett dej några dagar till att berätta, och gör du inte det så gör jag det, och det vet du.
jag accepterar inte att bli förd bakom ljuset av någon som framställde sig själv som den "mest ärliga personen i världen" fyfan vilket jävla skämt.
tack för att du har lurat mej i tre månader och din sambo OCH din dotter som du glömde nämna för mej.
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg